Twinsoul
Before I begin, detta inlägget är nog inte annat än av egenintresse, men jag är inte bra på att sätta ord på mina känslor i verkligheten, så detta är bara ett litet bevis på uppskattning för någon som betyder mycket för mig.
Jag vet, tusen års mellanrum. Men jag bloggar när jag känner för och behöver det, ya'sta. Jag sitter alltid på jobbet och kommer på världens blogg-idéer och inlägg, men när jag väl är hemma är de oftast borta med vinden...eller så är min energi det. Knegar som ett djur numera, men vad gör väl det when I'm stashin' money...snart måste jag bort till varmare breddgrader, det är ett som är säkert iallafall!
Helt tappat tråden nu...det jag egentligen ville säga och poängtera med detta inlägg är att jag tror att alla människor har en tvillingsjäl. En sådan där människa som man absolut inte har något blodsband till, men som ändå känns som en del av en själv, som om den blev stöpt och skapad till att bli exakt likadan som en själv. Detta menas inte utseendemässigt, utan inside. Tankar, funderingar, humor, beteende, känslor...u name it. Att man ibland är så lika att man blir rädd för varandra Jag vet inte hur troligt det är att man under sin livstid hittar denna människa, så hur är det möjligt att jag tror att jag redan hittat min? (Jag är annars inte såhär blödig, so I'm sorry bloggen.) Vi två föddes på olika ställen, inte ens i detta land...dock samma dag. Vårt öde förde oss till Sverige, och utav alla städer hamnade vi just i samma håla. Våra vägar korsades ett antal gånger i livet utan att vi ens visste om det, när vi inte visste om varandra. Jag minns att jag första gången jag såg dig urskiljd från mängden tänkte
" vilken jävla bitch hon verkar vara" . haha... hur fel kan man ha?
Jag är så glad för den där dagen i omklädningsrummet efter vår basketträning, när någonting förde oss samman. För du är verkligen världens bästa människa, och varje gång jag träffar dig slås jag av hur din godhet tränger igenom och smittar av sig på alla runtomkring. You deserve nothing but the best, och alla gåvor som du har fått här i livet har du förtjänat med hästlängder. Jag vet att stora saker väntar dig, I just know it. Du är inte mitt blod, men jag behöver inga såna bevis när det räcker att jag inom mig ser dig som min andra syster. Thank God för att vi hittade varandra igen, budalo moja!
Jag vet, tusen års mellanrum. Men jag bloggar när jag känner för och behöver det, ya'sta. Jag sitter alltid på jobbet och kommer på världens blogg-idéer och inlägg, men när jag väl är hemma är de oftast borta med vinden...eller så är min energi det. Knegar som ett djur numera, men vad gör väl det when I'm stashin' money...snart måste jag bort till varmare breddgrader, det är ett som är säkert iallafall!
Helt tappat tråden nu...det jag egentligen ville säga och poängtera med detta inlägg är att jag tror att alla människor har en tvillingsjäl. En sådan där människa som man absolut inte har något blodsband till, men som ändå känns som en del av en själv, som om den blev stöpt och skapad till att bli exakt likadan som en själv. Detta menas inte utseendemässigt, utan inside. Tankar, funderingar, humor, beteende, känslor...u name it. Att man ibland är så lika att man blir rädd för varandra Jag vet inte hur troligt det är att man under sin livstid hittar denna människa, så hur är det möjligt att jag tror att jag redan hittat min? (Jag är annars inte såhär blödig, so I'm sorry bloggen.) Vi två föddes på olika ställen, inte ens i detta land...dock samma dag. Vårt öde förde oss till Sverige, och utav alla städer hamnade vi just i samma håla. Våra vägar korsades ett antal gånger i livet utan att vi ens visste om det, när vi inte visste om varandra. Jag minns att jag första gången jag såg dig urskiljd från mängden tänkte
" vilken jävla bitch hon verkar vara" . haha... hur fel kan man ha?
Jag är så glad för den där dagen i omklädningsrummet efter vår basketträning, när någonting förde oss samman. För du är verkligen världens bästa människa, och varje gång jag träffar dig slås jag av hur din godhet tränger igenom och smittar av sig på alla runtomkring. You deserve nothing but the best, och alla gåvor som du har fått här i livet har du förtjänat med hästlängder. Jag vet att stora saker väntar dig, I just know it. Du är inte mitt blod, men jag behöver inga såna bevis när det räcker att jag inom mig ser dig som min andra syster. Thank God för att vi hittade varandra igen, budalo moja!
890726
(vadfan höll man på med som fjortonåring?)
(vadfan höll man på med som fjortonåring?)
Kommentarer
Postat av: Anonym
Uh uh..du gräver värligen på djupet. Alla dom där timmarna på sorteringen får lite liv i ärtan i kraniet :P hahaha...
Men du vet att ja älskar dig endå =D
Trackback
